Sweet, not.
igår var en mycket händelserik dag på jobbet, eller ja. två saker som måste berättas om i alla fall.
Numero one, en unge spydde överallt och ingenstans, jag missade tack och lov själva händelsen för jag var på rast, men Danne fick se allt live, kul för honom. Pappan torkade upp spyan med papper och la det utanför dörren, haha skitkul. för där måste jag, inklusive alla andra springa in och ut hela tiden. och jag hatar spyor det är nog det värsta som finns. för att inte tala om magsjukan. uuuuuh! Alla vägrade iaf torka upp spyan och då menar jag alla. Danne försökte tvinga mig men jag skrek som ett barn och total vägrade, HELL NO! spyan låg dör och mös skitlänge, Danne sprayade rengöringsmedel på den (?!) antagligen i hopp om att det skulle bli bättre, varför det nu skulle bli det?! Det vet nog inte ens Danne själv. Men efter mycket om och men tog Ida hand om spyan, jävla modig tjej måste jag få säga!
Numero dos, spiiiiindelfan. Alla barnen ville sitta i kassan förutom Isabelle, hon vill fylla på påsar. Eh? Fråga inte ens. Men så va faktiskt fallet, jag var den enda som ville fylla på påsar, sååå mycker mer stimulerande än att stå och dra mjölkpaket fram och tillbaka. Stimulerande kanske var ett konstigt ordval, men så blev nu fallet. Jag blev helt lyrisk när jag blev förfrågad så att jag nästan sprang ifrån kunden, stackars jävla kund, nooooot. Aja, när jag hade fyllt på vid kassorna skulle jag även fylla på borta vid scanner väggen, lallade dit och började fylla på i godan ro, och där sitter en jävla spindel jävel och gottar sig precis där jag ska fylla på påsar, jag blev en jävla nerövs tjej och nästan småsprang därifrån med pallen. Frågade Maria, hon skrek rakt ut, Johanna såg inte allt för sugen ut. Jag ringde Danne och var nervös och berättade om mitt trauma. Emmy gick till slut och fyllde på papperspåsarna, hon la spindeln i papperskorgen. Jag är numera liiite rädd för papperskorgen. Slutsats, jag hatar spindlar. Dom kan krypa på mig, hemska tanke. MEN jag började inte gråta hysteriskt den här gången, framsteg Isabelle, framsteg!
Nu ska jag borsta mina tänder och bege mig till jobbet. Vad som händer ikväll får ni veta imorgon. SO LONG.
/ Bells.
Numero one, en unge spydde överallt och ingenstans, jag missade tack och lov själva händelsen för jag var på rast, men Danne fick se allt live, kul för honom. Pappan torkade upp spyan med papper och la det utanför dörren, haha skitkul. för där måste jag, inklusive alla andra springa in och ut hela tiden. och jag hatar spyor det är nog det värsta som finns. för att inte tala om magsjukan. uuuuuh! Alla vägrade iaf torka upp spyan och då menar jag alla. Danne försökte tvinga mig men jag skrek som ett barn och total vägrade, HELL NO! spyan låg dör och mös skitlänge, Danne sprayade rengöringsmedel på den (?!) antagligen i hopp om att det skulle bli bättre, varför det nu skulle bli det?! Det vet nog inte ens Danne själv. Men efter mycket om och men tog Ida hand om spyan, jävla modig tjej måste jag få säga!
Numero dos, spiiiiindelfan. Alla barnen ville sitta i kassan förutom Isabelle, hon vill fylla på påsar. Eh? Fråga inte ens. Men så va faktiskt fallet, jag var den enda som ville fylla på påsar, sååå mycker mer stimulerande än att stå och dra mjölkpaket fram och tillbaka. Stimulerande kanske var ett konstigt ordval, men så blev nu fallet. Jag blev helt lyrisk när jag blev förfrågad så att jag nästan sprang ifrån kunden, stackars jävla kund, nooooot. Aja, när jag hade fyllt på vid kassorna skulle jag även fylla på borta vid scanner väggen, lallade dit och började fylla på i godan ro, och där sitter en jävla spindel jävel och gottar sig precis där jag ska fylla på påsar, jag blev en jävla nerövs tjej och nästan småsprang därifrån med pallen. Frågade Maria, hon skrek rakt ut, Johanna såg inte allt för sugen ut. Jag ringde Danne och var nervös och berättade om mitt trauma. Emmy gick till slut och fyllde på papperspåsarna, hon la spindeln i papperskorgen. Jag är numera liiite rädd för papperskorgen. Slutsats, jag hatar spindlar. Dom kan krypa på mig, hemska tanke. MEN jag började inte gråta hysteriskt den här gången, framsteg Isabelle, framsteg!
Nu ska jag borsta mina tänder och bege mig till jobbet. Vad som händer ikväll får ni veta imorgon. SO LONG.
/ Bells.
Kommentarer
Postat av: Åsa
HiHi du är så gó :) Hörde om spyan insidenten men han gå hem innan puh...Kram Åsa
Trackback